Livsmiljö för indisk elefant

Precis som sin afrikanska släkting har den indiska elefanten mycket vida toleransramar vad gäller biotopvalet. Den trivs såväl i ångande heta regnskogar och tät bambudjungel, som på torrare träd- och busksavanner eller rent av på öppna grässlätter. På Himalayas sydsluttningar går den upp till snögränsen, och även på Sumatra går den upp till avsevärda höjder; man har observerat spår av elefant på över 3 000 meters höjd.

Vatten är viktigt för den indiska elefanten. Den dricker 70 till 90 liter om dagen, men kräver ännu, större mängder för att duscha sig och helst bada i. Precis som den afrikanska elefanten sprutar den vatten över sig med hjälp av snabeln, och den älskar att vältra sig i gyttjebad, inte bara för att kyla av sig, utan också för att gyttjelagret skyddar dess hud mot stingande insekter och hudparasiter. Vilda elefanter avbryter med täta mellanrum sitt betande för att ta sig ett bad, och elefantskötare som arbetar med tama elefanter har funnit att man måste ge arbetselefanterna en lång vilopaus på minst fem timmar mitt på dagen, för att tillåta dem att äta, bada och fräscha upp sig. Elefantens svettkörtlar förmår inte kyla av den väldiga kroppen i det heta tropikklimatet. Man anser att de stora tunna öronen här spelar en viktig roll för att avleda en del av kroppsvärmen. Härvidlag är givetvis den afrikanska elefantens öron effektivare i kraft av sin betydligt större yta. Den indiska elefanten tar ock dammbad på samma sätt som den afrikanska. Överhuvud taget ägnar elefanten mycken omvårdnad om sin hud, och gör sig mycket besvär för att hålla den frisk och skön. Antagligen spelar huden en mycket viktig roll som förmedlare av känselintryck i elefantens umgänge med artfränder.

Sålunda är floder, dammar, vattenhål och gölar mycket viktiga platser i elefantens dagliga liv. Där träffar elefanterna också andra elefanter, varvid sociala kontakter vidmakthålls även mellan individer som inte lever reguljärt i samma hjord. Dessa mötesplatser i anslutning till vatten karakteriseras av stora mängder spillning, och av slitage av trädens bark, där elefanterna skrubbat sig, samt givetvis av att marken är kraftigt upptrampad.